I min permo!

Senaste inläggen

Av Olivia Wallin - 1 maj 2015 18:57

 Hej mina kära läsare! Idag tänkte jag visa lite övningar jag gjorde på gymet med pappa! :D

            

Nu ska jag va med min mamma och Siki! Myyyyys!

ha en go kväll alla! 

Kram Olivia


ANNONS
Av Olivia Wallin - 30 april 2015 19:04

Hej kära läsare! 


I morse skulle jag jag iväg till gymmet för att bränna lite fläsk, men jag kom inte så långt utan ungefär 50m sen pajade min rullstol, hela hjulet fram var snett och även fotstödet rasade ner. Så jag fick ringa min sjukgymnast som jag skulle tränat med så hon tillsammans med en annan fick komma till undsättning. Så det var bara och vända hem och de fick laga stolen. Den där stolen gör mig galen! Efter det körde vi lite hemmagympa, med Mora Träsk. Låter kanske lite töntigt men vi hade skitkul och var helt slut efteråt, jag stod i min meywalk och Amanda-Linnéa var instruktör. Och mitt i en låt så stod pappa helt plötslig innanför dörren, så det blev lite pinigt. Han stannade en liten stund och sen skulle han komma tillbaka. Jag tog en promenad ner till Coop med meywalken för att köpa lite godis eftersom det är valborgsmässoafton idag. 


Men nu står pappa vid spisen och lagar 3-rätters åt mig så jag har inte tid att skriva mer. Roligt att det blev något speciellt så här på Valborg.  Så ni får ha en trevlig Valborg mina vänner! 


Kram! 


ANNONS
Av Olivia Wallin - 29 april 2015 12:19

Hej på er kära läsare!


Idag blev det att gå upp lite tidigare för att hinna iväg med taxin till habiliteringen för att få nya blissymboler på vanliga rullstolen, dessutom fick jag en framhjulsinställning då ena hjulet har hängt i luften ett tag. Vi diskuterade även ifall jag ska testa ett kedjetäck när jag ska sova för att kroppen ska få chansen att slappna av lättare, det ska bli spännande att få se om det funkar. Eftersom det blev så bra med rullstolen så tog jag en promenad tillbaka från sjukhuset och då svängde jag in på banken för att beställa ett nytt kontokort och samtidig handla lite mjölk.


Nu ligger träningsvärken på en stark 9 på en skala 1 till 10! Det gör till och med ont att sätta sig på toalettstolen! Förhoppningsvis lättar det lite när jag dragit ut och gått idag.  


Nu är det dags för lite käk, hoppas ni får en fantastisk eftermiddag så kommer det fler uppdateringar ikväll!

Puss och Kram

Olivia Wallin


Av Olivia Wallin - 29 april 2015 00:22

Hej mina kära läsare!
Dagen började med skön lugn frukost och sedan slappade jag till filmen Micke och Veronica medans jag fick mina naglar fixade, jag valde att måla dem riktigt djupröda och fina. Dagen fortsatte sedan med att min sjukgymnast Barbita kom tillsammans med en kollega för att ställa in min meywalk som var alldeles för låg. Det tog sin lilla tid men efter många om och men så blev den färdig och perfekt.

Ni kanske undrar vad en meywalk är? Det är en gåstol som hjälper mig att kunna stå och hålla mig upprätad så att jag kan gå utan hjälp från en assistent som håller i mig. Det är viktigt för mig att gå, inte bara för att få starka ben utan också för att bibehålla mina rörelser och möjlighet att gå. Det är ju också väldigt bra träning och det behöver ju alla. Så på kvällen tog jag mig en promenad till Coop för att posta lite brev och sen tillbaka hem. Det gick bra och var otroligt skönt att röra på fläsket, dock fick jag både ont och blev trött i ben och fötter men det är inte så konstigt eftersom det är längesen jag gick så långt. Jag kommer garanterat ha en hemsk träningsvärk i morgon men ändå ska jag ut och gå då med.

Något jag inte fattar är hur FAN jag klarade mig utan att träna i höstas, det som är både så otroligt viktigt men också något jag tycker är roligt och älskar. Jag är verkligen glad över att jag äntligen kommit igång med träningen ordentligt igen.

Men nu ska jag hoppa in i en varm dusch, sen så blir det en efterlängtad dejt med kudden. ;)
God natt mina vänner!
/ Olivia Wallin


 
Så här ser meywalken ut!

Postar brev!  
 
Nyfixade naglar, fingarna är också fixade. :)



Av Olivia Wallin - 27 april 2015 18:59

hej alla vänner!

Idag har jag haft morgongympa som vanligt.

jag åt frukost och bjöd pappa på kaffe efter det!:)

klockan 12.00 var det dags att tvätta och medan maskinerna jobbade så drog jag och gjorde stan!

vi var in på Intersport för att köpa nya "sporkar", men det var slut precis som förra gången vi var där... Men den här gången var det en snäll personal som skulle åka till Avesta imorgon och kolla ifall de hade på lagret där, och isåfall skulle han ta med några till fagersta! :D

vi var även in på Apoteket och köpte lite vitaminer som innehåller järn, Jossan skämtade om att jag var hjärnlös så det behövdes väl, höhöhö! Tur man har skämtsam personal!:D

anledningen till att inlägget heter som det gör är att ibland så fattas det ord i min blissdator och idag ville jag "köpa fågel" på coop(kyckling alltså)! 


På eftermiddagen kom två av mina gamla arbetskollegor från olsboskolan hem till mig och fikade, det var så kul att träffa dom!!!! 


Nu väntar en lång skön dusch, kvällsmat och TVn!!:D


ha en skön kväll allihopa! 

Kram Olivia


Av Olivia Wallin - 25 april 2015 12:12

Hej kära läsare! 

Idag ska jag åka hem till mormor och morfar för att sova över till imorgon, bästa tsatsiki är också där! Får se om vi åker till norbergs marknad.

I torsdags var jag och kollade på ny elrullstol, men kan inte riktigt bestämma mig vilken färg jag ska ha på den!

Kram på er ha en trevlig lördag!

Av Olivia Wallin - 23 april 2015 21:26

För mig är det viktigt att få prata om min CP-skada, för det är liksom endel av mig och det är viktigt att alla kan förstå att det just bara är min kropp det är fel på och inte mitt huvud. Många gånger behandlar människor mig som ett barn och pratar bebisspråk med mig som om jag vore helt dum i huvudet, detta gör mig både ledsen och förbannad för att man känner sig så otroligt förnedrad som människa. Jag fick min CP-skada under födseln för att jag fastnade när jag skulle komma ut till världen, det gjorde att jag fick syrebrist i hjärnan och det framkallade min CP.Trots att det var i hjärnan som det var syrebrist så är det bara kroppen som får ut för CP och inte huvudet. Så alla ni som ser folk i rullstol, permo eller bara en person med spastisitet förstå att vi är lika många gånger normala i huvudet som när ni träffar vem som helst. Med detta sagt vill jag berätta om min assistent Amanda-Linnéa, för hon har också en funktionsnedsättning precis som jag men det är ingen som behandlar henne som en bebis för det och vet ni varför? JO! för att hennes funktionsnedsättning syns inte på utsidan som min gör utan det är något som istället sitter i hjärnan. Hon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som heter ADHD, det innebär att man har svårt med koncentration och uppmärksamhe, man gör också väldigt mycket saker och säger saker man inte tänker på innan. Personer med ADHD har också svårt att minnas saker som inte är jätteviktigt och har svårt att behärska sina känslor. Man vet inte riktigt varför människor får ADHD, men man har sett mönster på att det är ärftligt och det är vanligt att flera i samma familj har det. Här nedan ska ni få lite frågor och svar jag ställt till Amanda-Linnéa här innan vi började skriva.

Vem är du och hur ser ditt liv ut?
Amanda-Linnéa är 24år och lever med sin sambo Johan, sin styvson Alvin och sin rottweiler Elvis i en lägenhet här i Fagersta. Hon jobbar som assistent här hos mig, ett arbete hon även haft sen tidigare. Under tiden hon bott i Fagersta har hon jobbat som elevassistent och inom hemtjänsten ihop med min mamma Mia. Innan hon flyttade hit bodde hon i Kil som ligger i Värmland men nu har hon bott här i Fagersta i 3 år. Förutom ADHD har hon också läs och skrivsvårigheter som ställer till det lite extra för hennes ADHD och därför har skolan många gånger varit jobbig för hemma.


Hur är det att leva med ADHD?

Amanda-Linnéa känner att hon många gånger är glad för att ha sin ADHD, för det ger henne mycket när det kommer till arbete och hur mycket man orkar i vardagen. Hon känner att hon kan ha många bollar i luften och är extremt ordningssam och det är viktigt för henne att saker sköts rätt och att hon är glad för att hon inte är den slarviga typen. Gör hon något så gör hon det helhjärtat. Det som hon tycker är jobbigt och svårt är att människor inte alltid förstår henne, hon är väldigt ärlig och gåpåig vilket många tycker är svårt och då ibland önskar hon att det hade synts att hon hade en fuktionsnedsättning eftersom ingen ser vilket kaos hon har i huvudet och hur svårt hon har att sortera allt hon har i sitt huvud. Hon har också otroligt svårt för att komma ihåg tider, olika läkarbesök och extremt svårt att sitta still.

Hur var du som barn?
Hon berättar att hon som barn hade väldigt svårt med konsentration och komma ner i varv. Redan som 2 åring hade hon svårt att själv varva ner och fick ofta hjälp av sin mamma Désirée för att komma ner i varv. Hon var också väldigt känslosam och hade svårt att behärska sig. Hon hade svårt i socialasituationer för att hennes kompisar förstod inte varför hon endra blev jättearg eller jätteglad. Det är något som är typiskt ADHD, endra blir man jättearg eller jätteledsen och det kan svänga på bara någta minuter. Ofta i skolan när hon hade det jobbigt stod hon vid målarbänken och renade pennor och städade den. Men hon berättat även att hon var väldigt omtänksam och brydde sig om människor, speciellt andra yngre barn och djur.

Hur blir du om du inte tar din medicin?
A-L äter en medicin som heter Concerta och äter en ganska stor dos på 56mg, hon har inte tagit medicin så länge men känner att denna tid med medicin har hjälpt henne att hålla sig lugnare, att sortera intryck och känslor och för att kunna leva mer för dagen och inte hispa upp sig för små saker. Om hon inte tar sin medicin blir hon stimmig i huvudet, trött och väldigt irriterad.

Har du några hjälpmedel?
Det har hon, hon har ett kedjetäcke eftersom hon har svårt att somna och komma ner i djupsömn. Annars inga hjälpmedel så men hon går hos en psykolog 2-4 gånger i månaden.

Hur är du hemma?
Hemma säger hon att hon är mycket bestämd och har svårt när det inte är städat även om hon har lätt att själv stöka ner. Hon är den som i hennes hem har koll på allt och ser till att hemmet flyter på.


Detta var det jag undrade över och jag vill gärna att även ni får veta att det finns olika funktionsnedsättningar men att det visar sig på olika sätt. Medans vissas tror att jag är som ett barn i huvudet vilket jag inte är tror även folk att A-L inte har några problem alls i sin vardag vilket hon har. Men ändå klarar vi båda av att leva våra liv på vårat sätt för att vi vet ingenting annat, det här är det som är normalt för oss och i våran värld så är det ni som är handikappade. Däremot är det ju lättare för A-L att leva eftersom hon inte har några kroppsliga besvär utan har haft möjlighet att träna otroligt mycket på hur hon ska leva, så jag hade aldrig kunnat räkna ut att hon ens hade ADHD. Men jag kommer alltid ha min CP-skada och den kommer alltid alla att se, men det jag önskar och vill få ut med såna här inlägg och hela min blogg är att jag och alla andra med CP kan leva ett liv precis som vilket som helst men med lite fler utmaningar än vad ni har i erat liv.
Hoppas ni lärt er något om detta och jag kommer beröra dessa ämnen ofta och jag hoppas ni gillar det.

Sov gott mina vänner!
Kärlek/ Olivia Wallin

 

Av Olivia Wallin - 23 april 2015 21:02

Hallå i stugorna!
Jag hoppas allt är bra med er, med mig är de bra dock har jag haft så mycket att tänka på idag så det har varit lite jobbigt här på kvällskvisten. Just nu har jag precis käkat en äggmacka ute på balkongen och ska väl bara blogga nu innan jag ska hoppa i säng. Den är efterlängtad nu känner jag!

Idag har jag varit i Västerås och prövat huvudstyrningen på min permo, det funkade bra och jag gillar det verkligen. Tyvärr har jag tryckt lite för hårt på ryggstödet så det är knäckt och jag får tyvärr vänta på att få premiär köra den. Jag vet inte hur länge det kommer ta, för jag fick även erbjudande om att få en helt ny permo med ett bättre ryggstöd som inte så lätt går i sönder och vi kanske kommer ta bort ståfunktionen eftersom nu när jag bor i min egna lägenhet med assistenter ser mitt liv helt annorlunda ut jämfört med när jag bodde på blankavägen. Nu får jag stå, gå och träna precis hur mycket jag vill och då behöver jag inte ha den funktionen på permon vilket gör att jag kommer kunna sitta betydligt bättre i den nya. Men jag har inte bestämt mig än utan ska komma med svar på måndag om hur jag vill göra. Efter HMC drog vi till Erikslund och käkade kinamat såklart, det var mumsigt och pappa betalade såklart. ;) Sen drog jag in på IKEA för att köpa lite ljus och servetter och jag tror aldrig att ett IKEAbesök tagit så kort tid. Vi passade också på att käka lite glass innan vi åkte tillbaka till Fagersta. Jag kollade även på en ny mobiltelefon som jag ville köpa, men håller det hemligt om vilken än så länge. ;) Dock kände jag att det är billigare att köpa en via nätet så vi ska kolla upp möjligheterna för det.

Nu på eftermiddagen och kvällen har jag fixat i garderoberna och fått upp saker på vinden, även torkat golv och städat toan. Skönt att ha det gjort. Nu tänker jag avsluta detta inlägg och börja med ett nytt som handlar om lite skillnader på två olika funktionsnedsättningar, så håll ögonen öppna. ;)

Puss och kram hela dan!
/ Olivia Wallin

Presentation


Jag heter Olivia Wallin och kommer i denna blogg skriva om mig själv, mitt liv och allt runt omkring det. Jag är 21 år och har en CP-skada som jag haft sen födseln. Jag är en glad tjej som gillar utmaningar och ser hellre optimistiskt på livet. Hoppas ni

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ I min permo! med Blogkeen
Följ I min permo! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se